Hej Sverige!

Jag har varit i Usangi! Underbart, tack Maria for att du formedlat den kontakten!

Imorgon aker jag till Zanzibar! Ska verkligen bli roligt!

Detta tangentbord ar nast intill omogligt tt sktriva pa sa detta blir korrt!

Nu ska jag till Killi kids och prata med Margret om detta tak, alla som har bidragit stort tack pa forhand, och alla ni kom vill vara med och skanka ett tak till Tanzania -just do it!

Detta har än så länge varit en lugn dag. Jag började dagen med att spy, så jag har inte varit på mitt förmiddagsprojekt idag. Jag ska gå till Killi kids i eftermiddag dock. Spyorna orsakades förmodligen av Lariam (malariatabletterna). Jag åt för lite och väntade för länge. Men men, det är ju bra att det inte är magsjuka. Anyways, safari var underbart. En kvinna blev attackerad på campingen vilket var lagom skrämmande.  Jag har nog aldrig hört ett sådant panikfullt skrik förut.

Jag trivs väldigt bra här, jag har hittat en tjej som heter Jessica (hittat och hittat, hon bor på hostelet) och vi ska resa tillsammans de sista 3 veckorna. Zanzibar, DES och sedan runt lite (hoppas Rwanda!).

Imorgon ska vi till Arousha över dagen och gå på Rwandarättegångarna. Vi ska också dektektiv söka efter en gamal pastor som Jessica lovat sin chef att hitta.

Idag ska jag också ringa Wence!! Jag har fått hans nummer, och han har skickat ett mail och sagt att jag är välkommen. Så förhoppningsvis kommer jag att tillbringa min helg i Usangi.

Jag har inga pengar kvar på mitt svenska telefonkort, så jag kan inte smsa min kära storasyster som jag skulle möta imorgon på skype. Jag kan inte imorgon because of the trials, but I’ll go online now. I don’t know why I am writing in English really, but probably since everything is in English or Swahili here. Jag har bytt språk I mitt huvud.

Människor kommer och går här, stannar ett tag och reser sedan vidare.

Om barnen och/eller personalen på Hammarbyskolan läser detta vill jag önska er lycka till med de nationella proven!

Skolan här, och skolan i Sverige går knappt att jämföra. De är på helt olika sätt. Respekt är något som är väldigt viktigt här, även om jag kan tycka att barnens respekt för lärarna ligger oerhört nära ren rädsla för att få smisk.

En snabbis forbi detta underbara internet cafe som har aircondition! Otroligt skont. Forutom minutrarna jag tillbringar har inne svetaas jag hela tiden som en tok.

Jag ska beratta om mitt helt fantastiska safari, men det gor jag fran min dator vid tillfalla.

Men mamma, be Helena om mitt nummer och ring mig.

http://www.committeeassist.org/

Skank ett tak!

Puss och karlek

Hej!

Detta ska bli ett kort inlagg, sitter pa ett cafe och strommen kommer och gar lite som den vill.

Jag vill bara flagga for en sak!

Killi kids ar barnhemmat jag jobbar pa, de haller pa att bygga ett hus att flytta in i (det som de bor i nu ar hyres) men det saknas pengar for att bygga tak. De har redan byggt sjalva trabjalkarna och snart kommer regnperioden och om de inte har byggt nagot tak tills dess kommer en del av det de redan byggt ga sonder.

Det saknas 20 000 sv. kr. Finns det nagot intresse bland mina v\nara och kara for nagon slags insamling?

Puss och krarlek!!

Nu sitter jag på hostelets uteplats och skriver, jag har en hel dags svett och damm på mig. I denna 30 gradiga värme blir det väldigt mycket svett!

Man kan minst sagt säga att livet här är annorlunda. Både på gott och ont.

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag sak skriva. Det är så mycket att det är svårt att börja.

Jag pratade med Christoffer igår (grattis i efterskott!) och Sverige känns väldigt långt borta...

Kameran som min kära mor gav mig i julklapp är OTROLIGT bra!

Den kommer användas flitigt mellan den 18-21 mars, då ska jag nämligen på safari! På söndag ska jag till en massaj by, och om någon vecka ska vi till the hotsprings.

Jag har också tänkt mig att ta mig till Usangu för att hitta Marias vän och överlämna kuverten och presenten.

Saknar er alla, men jag gillar verkligen det här livet.

Om någon hemma har energi och villa att göra något gott för andra så saknas det 20 000 kr för att bygga tak på det hus Killi kids ska flytta till. Underbara barn, och stället drivs av en underbar kvinna med ambitioner för alla barnen.  Välgörenhets tips!

Kwa heri!

Så.

Jag är i Tanzania, Moshi, jag har varit här i ungefär 1 vecka.

Människorna på hostelet är trevliga, just nu är det 20 st som bor här.  Det är ganska många som åker på söndag dock- det ska bli intressant att se om umgängeskretsarna kommer att omgrupperas.

Några är här 2 och två, några har kommit hit ensamma och hittat vänner att ty sig till här. Jag är ny så jag har kanske ingen direkt som jag umgås med. Men Wouter är också ny så det blir naturligt att vi gör saker. De andra har gjort det mesta som finns at göra här. Det ska komma en ny tjej ikväll (trodde jag i alla fall) men klockan är 21.45 och ingen har dykt up än.

Jag var på ett center för utvecklingsstörda barn i måndags, men det var inte som jag trodde. Vi var 5 vuxna på 7 barn. 2 av barnen kunde inte röra sig och de andra lekte själva mellan varven. Så det fanns helt enkelt inte så mycket att göra. Jag var lagom missnöjd när dagen var slut.

MEN det har fixat sig nu. Jag bad om att få ändra och nu är jag hel nöjd!

Så här ser min dag ut:

07.00 Frukost

07.45 Daladala

09.00 KYGN

12.00 Daladala

13.30 Lunch

15.00 Börja gå mot Kili Kids

16.00 Engelska lektion

17.00 Ev. rätta diverse

18.00 Börja gå mot hostelet

19.00 Framme! Middag

Sedan varierar det…

KYGN = Killimanjaro young girls in need

De undervisar flickor I olika åldrar. Just nu har de en klass för 3-4 åringar, en för 4-5-6 åringar och en för äldre flickor i olika åldrar som lär sig matte, engelska och att sy. Tanken är att de ska klara av att försörja sig genom att sy kläder, det är ganska vanligt här.

De båda yngre klasserna har lektioner, vilket är helt otroligt. De sitter still i sina bänkar (de som har bänkar) och lär sig skriva och räkna. Jag jobbar i den klassen där barnen är 4-5-6 år. Jag tar ut de barnen som behöver extra hjälp och försöker få dem att komma i kapp.

Klassrummet som de använder sig av är byggt av plankor, galler istället för fönster. Jag ska ta kort och visa er. Det ser ut som något djur skulle kunna bo i.

Barnen är helt otroliga, jätte duktiga och artiga. När jag kommer in i klassrummet kl 0900 säger barnen i kör: ” Good morning teacher”.

Killi kids

Killi kids är ett barnhem för barn mellan 3-13 år. Jag vet inte hur många barn det bor där, men ungefär 24 st. Mitt uppdrag är att ha 1 h engelska lektion, jag har 8 barn i klassen och de är mellan 6-9 år. Det är dit jag skänkt kläderna jag fick av Maria (tack!). Än så länge har jag bara varit där 1 gång, jag ska dit imorgon och sätta igång med lärandet.

Allt är dock annorlunda. Barnen är så artiga att jag blir nervös.

Dag 1

Kattis äventyr

Jag får blogga för mig själv på kvällarna, och lägga upp det på internet när internet är tillgängligt. Hur tillgängligt det kommer vara får jag veta imorgon…

Resan hit har gått bra, det var en något sammanbiten version av mig själv som gick på planet från Arlanda. Lång resa, byte i Etiopien, sedan en till lång resa för att sedan komma fram i Tanzania. På flygplatsen gick allt bra, och Dennis och hans vän kom och hämtade mig. 40 minuter bilfärd genom ett landskap som såg precis ut som jag trodde, dvs det såg ut som det gör på tv. Hostelet har en sliten grind, 2 massaj vakter, 2 kvinnor som gör ”kvinnosysslor” (laga mat, städa, tvätta och diska), 2 hundar, och en massa tjejer.

De flesta kommer från världens engelskspråkiga länder, och en (förutom jag själv) kommer från Sverige! Kändes skönt faktiskt.

Jag är nu oerhört trött. Klockan är 20.30 och några ska ut och dricka öl. Jag ska packa upp.

Jag har lyckats spilla ut alla Trevis piller som låg i burken, de ligger nu söndersmulade i min ryggsäck. Eller låg snarare, jag har försökt diska av allt men det luktar illa.

Imorgon blir det rund tur av Moshi och nu blir det till att sova!

Kram